|
|
 |
 |
| |  |
| |  |
| |  |
| |  |
| |  |
| |
Om USA & kriget: |
 |
Målning: L Hejll |
|
|
||||||||||
Läsvärd artikel om USA:s ändrade taktik med tonvikt på drönare, specialstyrkor och ”riktade mord”av Nicolas J.S. Davies, författare till den utmärkta boken ”Blood On Our Hands - The American Invasion and Destruction of Iraq". |
||||||||||
|
||||||||||
USA:s invasion av Irak byggde på information om massförstörelsevapen, som nu uppgiftslämnaren medger var lögn. ”Jag hade chansen att fabricera något för att störta regimen. Jag och mina söner är stolta”, säger den irakiske avhopparen Rafid Ahmed Alwan al-Janabi till brittiska tidningen The Guardian. |
||||||||||
|
||||||||||
Radioaktivt s k resturan (depleted uranium, DU) i projektiler och bomber har blivit den amerikanska krigsindustrins senaste stora hit. |
||||||||||
|
|||||||||
2005 greps två brittiska SAS-agenter i Basra av irakisk polis. De var klädda i svarta peruker och man fann sprängmedel och fjärrutlösare i deras jeep. Händelsen väckte historikern Lennart Palms misstankar om att ockupationsmakten förlitar sig på en gammal och beprövad strategi. |
|||||||||
|
||||
"Jag är ledsen att det är politiskt olämpligt att öppet erkänna vad alla redan vet: Irakkriget handlar i huvudsak om olja."
|
|
|||
USA har förlorat kontrollen och berövat irakierna deras värdighet. Vi har misslyckats att skapa säkerhet och ekonomisk trygghet.
|
|
||
Det tog 21 dagar att störta Saddam Hussein men fortfarande efter fyra år har ockupationsmakten inte kommit åt oljan. Tanken är att Iraks nya oljelag ska ändra på det.
|
|
|
I jämförelse med USA, och allierade länder som Storbritannien och Israel, ser det ut som att Sverige har klarat sig med rena händer från syltburken Irak. Men även den svenska regeringen har omfamnat idén om den ”fria” marknaden i landet. |
|
|
|
Efter att italienska RAI sänt en dokumentär som visar att amerikanska styrkor använde vit fosfor i samband med belägringen av Fallujah, kräver nu brittiska parlamentsledamöter att medlet ska klassificeras som ett kemiskt vapen. |
| Har USA använt förbjudna vapen i Falluja? Margareta Zetterström, Folket i Bild/Kulturfront nr 9, 2005 | ||
Den 3 mars i år hölls en märklig presskonferens på irakiska hälsodepartementet i Bagdad. Märklig så till vida att den – trots de alarmerande uppgifter som där presenterades – förbigicks med tystnad av västerländska medier. Läs mer... |
||
| Hemliga CIA-fängelser avslöjade Av TT, SDS 9 november 2005 | ||||
Terrormisstänkta fångar som gripits av USA förvaras utan kontakt med omvärlden i flera hemliga fängelser världen över, skriver The Washington Post. Flera av CIA:s "svarta platser" sägs finnas i demokratier i Östeuropa. Läs mer... Storm kring CIA:s hemliga fängelser Av TT, SDS 3 november 2005 USA:s hemliga fängelser I samband med "kriget mot terrorismen" förvarar USA fångar på flera platser över hela världen. De mest kända är Guantánamo-basen på Kuba, Abu Ghurayb-fängelset i Irak och Bagram i Afghanistan. Människorättsorganisationen Human Rights First (HRF) presenterade år 2004 en lista på totalt 24 fånganläggningar där misstänkta terrorister hålls i förvar. Utöver de tidigare nämnda listades bland annat ön Diego Garcia i Indiska oceanen, två platser i Pakistan, en i Jordanien samt två mobila fängelser på stridsfartygen USS Bataan och USS Peleliu.Enligt tidningen The Washington Post finns det eller har funnits fängelser i åtta länder, inklusive "flera demokratier i östra Europa". En anläggning i Thailand ska ha stängts år 2003. Tidningen uppger att CIA ursprungligen planerade för ett fängelse på en ö i Kariba-sjön i Zambia, men att idén övergavs på grund av risken för epidemier. |
||||
| Hel försvarsbudget i Irak upp i rök Av TT, SDS 22 september 2005 | ||
|
||
| Bagdad År Noll Av Naomi Klein Översättning Stig Tybrand | |||
Det var först sedan jag varit i Bagdad en månad som jag fann vad jag letat efter. Jag hade rest till Irak ett år efter krigets utbrott, vid en tidpunkt när uppbyggnadsarbetena skulle ha varit i full gång, men efter att ha letat i veckor hade jag inte sett en enda tyngre maskin frånsett tanks och bepansrade militärjeepar. Då fick jag syn på den: en byggkran. Den var stor och gul och imponerande, och när jag först upptäckte den bakom ett hörn i ett livligt trafikerat affärsdistrikt trodde jag att jag till slut skulle få se ett av dessa konstruktionsarbeten som jag hade hört så mycket om. Men när jag kom närmare upptäckte jag att kranen i själva verket inte användes till att bygga upp något – inte någon av de utbombade regeringsbyggnaderna som fortfarande bildade ruinhögar runt om i stan, inte en av de många elledningar som fortfarande låg i förvridna högar trots att sommarhettan hade börjat avta. Nej, kranen hissade upp en enorm reklamskylt till taket på en trevåningsbyggnad. SUNBULAH: HONUNG 100% NATURELL, tillverkad i Saudiarabien. Läs mer...
|
|||
| Iraks sjukvård under USA:s ockupation Ghali Hassan, Folket i Bild/Kulturfront nr 1, 2005 (Översatt av Hans Olof Öberg) | ||
Före det första Gulfkriget, uppgav FN-rapporter att ”Irak hade ett omfattande nationellt hälsovårdsnätverk. Primärvård var tillgänglig för 97 procent av stadsbefolkningen och 71 procent av lantbefolkningen.” Regeringen garanterade varje irakisk medborgare rätten till fri sjukvård. År 1991 hade Irak 1 800 primärvårdcentraler, enligt FN:s barnfond UNICEF. Som en följd av USA-krig och sanktioner, hade antalet tio år senare fallit till 929, av vilka en tredjedel behöver omfattande upprustning, ett av de mest tvingande behoven idag. En färsk UNICEF-rapport visar att ”före 1990 och införandet av sanktioner, hade Irak en av de högsta levnadsstandarderna i Mellanöstern.” Nu rapporterar UNICEF att ”åtminstone 200 barn dör varje dag. De dör av undernäring, brist på rent vatten och brist på sjukvårdsutrustning och mediciner för att bota lättbehandlade sjukdomar.” UNICEF-rapporten visar att dödligheten bland barn inte förbättrades efter det att konflikten börjat 2003 och att dödstalet bland barn steg. Läs mer... |
||
| USA:s desperation växer inför Irakvalet (TT) | ||
Varje dag blir rapporterna från Irak mer olycksbådande för USA: upproret växer och de amerikanska soldaterna lider allt större förluster. Dagsnoteringen på söndagen var 1064 amerikaner dödade i strid sedan maj 2003. På söndagen mördades polischefen i Samarra norr om Bagdad. Samma dag sprängdes sju ukrainska soldater i luften i södra Irak och minst en amerikansk soldat dödades i Bagdad. I lördags omringades och sprängdes en byggnad nära staden Mosul av amerikansk militär. Fjorton civilpersoner dödades, och de amerikanska soldaterna upptäckte efteråt att de givit sig på fel byggnad i jakten på en utpekad terrorist. Samma dag skrämde en sprängladdning vid vägkanten en amerikansk trupp söder om Bagdad. Soldaterna sköt vilt omkring sig och dödade två irakiska poliser och två civila medan ytterligare en person avled i hjärtattack. Den irakiska oljeexporten har avbrutits på grund av sabotage mot oljeledningarna. Vattensystemet i storstaden Mosul har bombats sönder av amerikanska plan – av misstag. I onsdags bombades ett studenthem i Arbil, också av misstag. USA har bett den kurdiska regionalregeringen i staden om ursäkt. Tidskriften The Economists ”inbäddade” reporter ger exempel på amerikansk förakt för irakiska liv: Om en bilbomb exploderar och någon irakier i närheten håller i en mobil samtidigt, skjuts han på fläcken. Om ett fordon närmar sig ett amerikanskt militärfordon mindre än 30 meter, sprängs det av en amerikansk granat. Om soldater ska undersöka en byggnad med misstänkta motståndsmän, slungar de in en handgranat i varje rum innan de rusar in. Om ett skott riktas mot amerikaner från ett fönster, beskjuts hela huset med enorm eldkraft. Ytterligare ett tecken på att desperationen i den amerikanska regeringen växer är denna uppgift: det amerikanska försvarsdepartementet undersöker möjligheten att skapa en styrka för riktade mord för att slå ut upprorets ledare. Den skulle bestå av kurdiska gerillakrigare, peshmerga, som får amerikansk specialutbildning i lönnmord skriver tidskriften Newsweek. |
||
Onödigt lidande för de civila. Björn Ramel, Sydsvenskan, 4 december 2000 Läkare och journalist.1990. Hälsokatastrofen i Irak hade kunnat undvikas. Läs mer... |
||
John Negroponte - USA:s ambassadör i Irak Derechos Human Rights y el Equipo Nizkor John Dimitri Negroponte har tjänstgjort som USA.s FN-ambassadör sedan september 2001. I april 2004 utnämnde president George W. Bush Negroponte till ambassadör i Irak efter ha antagit den plan som syftar till överlämnandet av makten den 30 juni 2004 till en än så länge icke utsedd självständig irakisk myndighet. Läs mer... |
||
Susan Sontag – september 2001 Susan Sontag, The New Yorker, 24 september 2001 The disconnect between last Tuesday's monstrous dose of reality and the self-righteous drivel and outright deceptions being peddled by public figures and TV commentators is startling, depressing. The voices licensed to follow the event seem to have joined together in a campaign to infantilize the public. Where is the acknowledgment that this was not a "cowardly" attack on "civilization" or "liberty" or "humanity" or "the free world" but an attack on the world's self-proclaimed superpower, undertaken as a consequence of specific American alliances and actions? How many citizens are aware of the ongoing American bombing of Iraq? And if the word "cowardly" is to be used, it might be more aptly applied to those who kill from beyond the range of retaliation, high in the sky, than to those willing to die themselves in order to kill others. In the matter of courage (a morally neutral virtue): whatever may be said of the perpetrators of Tuesday's slaughter, they were not cowards. Our leaders are bent on convincing us that everything is O.K. America is not afraid. Our spirit is unbroken, although this was a day that will live in infamy and America is now at war. But everything is not O.K. And this was not Pearl Harbor. We have a robotic President who assures us that America still stands tall. A wide spectrum of public figures, in and out of office, who are strongly opposed to the policies being pursued abroad by this Administration apparently feel free to say nothing more than that they stand united behind President Bush. A lot of thinking needs to be done, and perhaps is being done in Washington and elsewhere, about the ineptitude of American intelligence and counter-intelligence, about options available to American foreign policy, particularly in the Middle East, and about what constitutes a smart program of military defense. But the public is not being asked to bear much of the burden of reality. The unanimously applauded, self-congratulatory bromides of a Soviet Party Congress seemed contemptible. The unanimity of the sanctimonious, reality-concealing rhetoric spouted by American officials and media commentators in recent days seems, well, unworthy of a mature democracy. Those in public office have let us know that they consider their task to be a manipulative one: confidence-building and grief management. Politics, the politics of a democracy—which entails disagreement, which promotes candor—has been replaced by psychotherapy. Let's by all means grieve together. But let's not be stupid together. A few shreds of historical awareness might help us understand what has just happened, and what may continue to happen. "Our country is strong," we are told again and again. I for one don't find this entirely consoling. Who doubts that America is strong? But that's not all America has to be. |
||
|
|
| | |
| | |
| |  |
| | |
| | |
| |
