Texto en español

Det där att va nyliberal att ha girighet som ideal att ta kål på varann för att få tjäna en slant blir det inte ensamt ibland Och att se sej som marknadsaktör som gör som aktörerna gör och sen bli slagen till slant av nån sorts osynlig hand blir det inte ensamt ibland Och att se på sitt liv som en kamp och en strid där man sparkar och klöser sej fram där man aldrig går trygg för en kniv i sin rygg kan det inte göra en aningen brydd Och att se kärleken som transaktion där man köper och säljer passion eller att se sina barn som nån sorts sparkapital kan det inte verka en smula brutalt Och att sen tycka en dag att mor eller far tär på dom pengar man har och nog tas bättre om hand i nåt låglöneland kan det inte framstå som hjärtlöst och kallt Och nu när allting har gått i konkurs och allt är kaputt och bankrutt att då få tigga sej fram i bank efter bank blir det inte aningen pinsamt ibland Ja, det där att va nyliberal att sätta snikenhet på piedestal att slå mynt av varann och ändå låtsas va sams blir det inte ensamt ibland Jag menar, hur står ni utmed varann    Musiker/Sättningar:   "Ta det tillbaka!" / "Aldrig bli som ni, CD13": Mikael Wiehe: sång, ak.gitarr Lars Holm: dragspel Inspelad i Father of Love studion i Malmö av Truls Ström i januari 2010 Mixad i Decibel Studios i Stockholm av Ronny Lahti i januari 2010 Mastrad i Stockholm Mastering av Thomas Eberger i februari 2010

Neoliberal (Texto en español: Gunnel Lindblom) Eso de ser neoliberal y tener la codicia como ideal de matarse entre ustedes para ganar una moneda no se siente un poco sólo a veces Y de darse como actor del mercado haciendo como hacen los actores y luego verse noqueado por alguna mano invisible no se siente un poco sólo a veces Y ver su vida como un combate y una lucha donde se avanza a pateadas y arañazos donde nunca se puede andar seguro contra una puñalada en la espalda no se siente con un poco de preocupación Y de ver al amor como transacción donde se compra y vende pasión o a ver a sus hijos como algún tipo de capital de ahorro no parecería un poquitito brutal Y luego opinar un día que su madre o padre es un gasto de la plata disponible y podría ser mejor cuidado en algún país de bajo salario no podría parecer descorazonado y frío Y cuando todo se ha terminado en quiebra y todo está roto y en concordato y tener que ir mendigando en banco tras banco no podría resultar algo vergonzoso a veces Sí, eso de ser neoliberal y poner la codicia en el pedestal y sacar ganancias unos al otro mientras aparentan estar amistosos no se siente un poco sólo a veces Quiero decir, cómo se aguantan entre ustedes