Dom säljer bilder på dom hängda och alla gator har stängts av Sjömännen har gjort sej vackra Nu är cirkusen i stan In kommer bödlarnas ombud Han är bländad av succé Han har sin ena hand om lindanserskan och den andra i sitt skrev Kravallpolisen skruvar på sej dom ska snart ta plats på scen Vi kan se det när vi kikar ut från Dom ensligas allé För Askungen är allting så enkelt Hon säger, en efter en blir vi två Sen putar hon med läpparna för att se ut som Brigitte Bardot In kommer Romeo och stönar du är väl min, så vitt jag förstår Men nån säger, du är i fel pjäs, grabben Det är bäst du går Och det enda ljud som återstår när ambulansen har ta’tt honom med är Askungen som sopar upp på Dom ensligas allé Stjärnorna har nästan försvunnit och månen har gått i moln Den siande zigenerskan har redan slått ihop sitt stånd Alla utom Kain och Abel och Ringaren i Notre Dame jagar efter kärleken eller tycker att det är för varmt Den barmhärtige samariten har gjort sej redo för entré Han ska gå på maskerad ikväll på Dom ensligas allé Ofelia står vid mitt fönster Hon gör mej så nervös För fast hon bara är tjugofyra så är hon redan en gammal mö För henne är döden romantisk och livet blott ett sken Religion är hennes levebröd men hennes synd är livlöshet Och fast hon vänder sej mot himmelen som om ett underverk ska ske så sneglar hon allt oftare mot Dom ensligas allé Einstein, förklädd till Robin Hood med sina minnen i en kass gick förbi här för en timme sen med sin vän, en munk i svart Han stirra’ så fruktansvärt hotfullt när han bad om en cigarrett Sen deklamera’ han ur alfabetet innan han slog till reträtt Man skulle inte tro det nu men han var känd för längesen för att va mästare på el.fiol på Dom ensligas allé Doktor Vis bevarar världen i en väl förseglad box som hans anemiska adepter försöker dyrka opp Hans assistent, en dam på dekis med arsenik i portmonnän har en lapp där hon har skrivit Ha misskund med hans själ Sen spelar dom på bambuflöjt och man kan höra minsta fel ifall man lutar sej tillräckligt ut mot Dom ensligas allé Vid timmarna runt midnatt går agenterna sin rond för att fånga in dom stackare som råkar veta mer än dom Dom tar dom till fabriken där dom ställs vid en maskin medan doktorer kollar pulsen efter att ha injicerat fotogen som bärs ner till dom från slotten av försäkringsmän in spe som ska se till att ingen smiter bort till Dom ensligas allé På andra sidan gatan har dom gjort sej färdiga för fest Fantomen ifrån Operan är perfekt förklädd till präst Dom matar Casanova med tesked för att återge honom hans mod Sen ska dom skära ut hans hjärta efter att ha kvävt honom med ord Och Fantomen svär åt flickorna och säger, kom, ska ni få se Nu ska Casanova sota för Dom ensligas allé Till nytta bara för Neptunus styr Titanic mot sitt mål medan alla står och skriker vems sida står du på På kommandobryggan brottas T.S. Elliot och Ezra Pound medan calypsobandets sångerskor strör rosor på varann vid fönstren ut mot havet där sjöjungfrurna ler och ingen bryr sin hjärna med Dom ensligas allé Jo, jag fick ditt brev i förrgår just när taket störta’ in När du frågar hur jag har det ska det va nån sorts skämt Och alla mänskorna, du nämner jo, jag minns dom fall för fall Men jag fick ändra deras ansikten och ge dom alla nya namn Men jag läser lite dåligt nu så skicka inga flera brev ifall du inte skickar dom ifrån Dom ensligas allé    Musiker/Sättningar:   Mikael Wiehe: sång, syntflöjt Jan Eric ”Fjellis” Fjellström: el.gitarr Håkan Nyberg: trummor Gäster: Greg Fitzpatrick: LIN 30, Prophet 5, Emulator Ove Karlsson: cello Hans Åkerheim och Tore Nilsson: glada tillrop och goda idéer Inspelad och mixad i MNW's studio i Vaxholm av Curt Åke Stefan, maj - juni 1982 Se också "Frågor och svar": "Enskilda sånger"