Din jävel, ge mig inte nån historia Jag vet det, hur du förtjänade din gloria Du var trevlig för att få nånstans att sova Och sen lura’ du en kompis som försökte va din vän
Din jävel, de’e det du är och inget annat Din jävel, du gör mig bara så förbannad Din jävel, ja, jag får nästan svårt att andas Du sa visst inte vad du hette men jag glömmer dig aldrig igen
För hennes skull gav jag allt man kan skänka Hon var falsk men mina känslor de var äkta Du smög runt och ställde in dig hos min kvinna Efter allt jag hade gett dig så bedrog du mig ändå
Där gick jag omkring och trodde vi var vänner Ställde upp också för dig jag knappast kände Och som tack gick du och sa till den jag älskar att jag var körd och helt ute och passade bäst på en kåk
|
|