| | | | | |  
 
     
Mikaels tacktal
(18 januari 2005 )
 
 Speech of thanks

Mart
in Luther King är en av de mest betydelsefulla gestalterna i 1900-talets historia. Liksom Mahatma Gandhi före honom och senare Nelson Mandela, bidrog han till genomgripande förändringar av det samhälle som han levde och verkade i. Förändringar som han lyckades genomdriva utan våld eller blodsutgjutelse.
Jag är inte pacifist och har aldrig varit. Jag anser att det finns situationer där våld är berättigat: en våldtagen kvinna har rätt
 
 
Foto: Magnus Fröderberg
 
att försvara sig mot våldtäktsmannen, ett våldtaget land har rätt att försvara sig mot ockupanterna och det finns situationer när grupper i ett land blir tvingade att tillgripa våld för att försvara sig därför att alla andra möjligheter är uttömda. Under USA:s krig i Vietnam – det krig som Martin Luther King så skarpt fördömde och tog avstånd ifrån – skrev jag t.o.m. en sång om det här med refrängen: "Är det verkligen fred vi vill ha till varje tänkbart pris?"
Men jag har med åren kommit att inse att de sår som väpnade konflikter ger upphov till på bebyggelse, natur och framför allt i människornas hjärtan och sinnen blir så djupa och varaktiga att de kan ta generationer att läka. Och med stigande ålder och växande insikt om att krigets konsekvenser alltid främst drabbar de svaga grupperna i ett land - kvinnor, barn, gamla och sjuka - har jag kommit att hysa allt större beundran och respekt för Martin Luther King och den ickevåldslinje som han så konsekvent förespråkade.
Frågan är dock om det bara är beundran och respekt som vi kan hysa för Martin Luther King eller om han också har något att lära oss som vi kan använda här och nu i ett annat land i en annan tid?

Sverige har de senaste tjugofem åren genomgått stora förändringar. Som en konsekvens av den nyliberala politiken som internationellt framför allt förknippas med Ronald Reagan, Margret Thatcher och Milton Friedman och vars startskott i Sverige var SAF-kampanjen "Satsa på dig själv", har Sverige förvandlats från ett förhållandevis jämlikt och solidariskt land till ett land där egoism och roffarmentalitet råder, ett land där klassklyftorna är djupa och tydliga, ett land där den offentliga sektorn inte tillgodoser flertalets behov och där medmänsklig omsorg ersatts av privata vinstmotiv. En bild som inte är så olik bilden av USA på 50-talet. Sverige har också genom invandringen av jugoslaver, greker, italienare, chilenare, uruguayaner, bosnier, somalier iranier, irakier m.fl. utvecklats från ett blont, blåögt homogent land till ett mångetniskt samhälle. Fast vi inte delar in befolkningen i vita och svarta utan i svenskar och invandrare har likheterna med 50-talets USA också på detta område blivit större. Och det är i det här sammanhanget som jag tror att vi kan ha nytta av Martin Luther King idag.

Martin Luther King är ju framför allt känd som ledare för kampen mot rassegregationen USA:s sydstater i slutet på 50-talet och den stora medborgarrättsmarschen i Washington 1963 där han också höll sitt mest berömda tal: "I have a dream…" När Black Power-rörelsen började växa sig stark i mitten av 60-talet var Martin Luther King skeptisk mot dess betoning av just svart makt. Black Power-rörelsen svarade med att stämpla honom som en Onkel Tom-figur. Men Martin Luther Kings planer sträckte sig längre än till att skapa lika rättigheter för USA:s svarta medborgare, hans solidaritet omfattade inte bara folk med hans egen hudfärg, hans visioner handlade om mer än den egna etniska gruppen. Martin Luther King betonade vikten av samarbete mellan alla utsatta grupper oavsett ras. 1968 – samma år som han mördades – startade han organisationen Poor People’s Campaign. Och det är här som Martin Luther King blir vår samtida. För också i Sverige tror jag att vi måste sluta tala om ras och etnicitet, hur man äter, hur man klär sig eller vad man tror på. Detta är privatsaker. Att lägga tonvikten där är inte ett fruktbart sätt att lösa de problem som förvisso finns. Vad vi i stället borde tala om är majoritetens rätt till arbete, barnomsorg, utbildning, trygghet, sjukvård och äldrevård, om demokrati och jämställdhet. Och detta oavsett hudfärg eller ursprung. Det är inte den vita medelklassen som jag själv tillhör som uppifrån i någon sorts patriarkal välvilja ska integrera den invandrade underklassen. Det är underklassen – majoriteten i Sverige, i hela dess mångfald - som ska bygga ett bättre och rättvisare samhälle för alla.
Jag har också en dröm, och det är en dröm om att alla de undertryckta, nertrampade, föraktade och utnyttjade människorna i Sverige ska sluta sig samman och bygga allianser och organisationer för att förbättra villkoren för befolkningen som helhet. Jag har också en dröm om att denna kamp för bättre villkor kan komma att föda fram en svensk Martin Luther King; en man eller kvinna som kan föra dessa gruppers talan och vars planer, solidaritet och visioner ser till mer än den egna gruppens intressen. Och jag har en dröm om att denna kamp för ett solidariskt och rättvist samhälle i en solidarisk och rättvis värld ska kunna vinnas utan våld eller blodsutgjutelse.



Mikael Wiehe

   Mikaels speech of thanks

Martin Luther King is one of the most influential political personalities of the 20th century. Just like Mahatma Gandhi before him, and later Nelson Mandela, he contributed to big transformations of the society where he lived and was active. Transformations that he managed to realize without violence or bloodshed.

I'm not a pacifist and have never been. I believe that there are situations where violence is justified: A raped woman has the right to defend herself against the rapist. A raped country has the right to defend itself against the occupants. And there are situations where people in a country have the right to defend themselves when every peaceful means have been unsuccessfully tried. During the Vietnam War I even wrote a song that had a chorus saying "Is it really peace that we want, at any price".

But throughout the years I have come to realize that the wounds that are left from violent conflicts, affecting buildings, environment and above all people’s hearts and minds, will take generations to heal. And by growing older and an increased insight that the consequences of war mainly affect the weak groups of the society - women, children, senior citizens and handicapped people - I have increasingly come to respect and admire Martin Luther King and the non-violent course that he so consequently advocated.

The question is however, whether it is only respect and appraisal that we can feel for Martin Luther King or if there is more to it. If he has something to teach us here and now in a different country in a different time.

In the past 25 years, Sweden has gone through major changes. The neo liberal politics that we see today in Sweden have been heavily inspired by Ronald Reagan, Margaret Thatcher, and Milton Friedman. These policies were initiated by SAF's (Swedish Employers’ Organization) campaign called "Satsa på dig själv" ("Support yourself") and ever since, Sweden has gone from a relatively equal society to an egotistical and greedy one, a society where the class differences are more visible than ever, a country where the public sector isn't able to fulfill the basic need of the people and where private profits have become the main priority. This is a situation that doesn't differ much from the one we saw in the USA during the 50’s.

Sweden has, through the immigration of people from Yugoslavia, Greece, Italy, Chile, Uruguay, Bosnia, Somalia, Iran, Iraq, and others, developed from a blond, blue eyed homogeneous country to a multiethnic society. Even though we don't split people up in black and white, we do split the country up in immigrants and Swedes. Also in this aspect the similarity with the USA of the fifties is increasing. And it is precisely at this point I believe that we can learn a lot from Martin Luther King today.

Martin Luther King is mainly known for his struggle against the segregation in the Southern USA during the late 50’s and the big Civil Rights march in Washington 1963 where he held his famous speech "I have a dream…". When the Black Power movement grew strong in the middle of the 60’s, Martin Luther King was rather skeptical about their strong focus on black power. The Black Power-movement replied by branding him as an Uncle Tom! But Martin Luther King’s plans were far more extended than to just the rights of the black people. His solidarity incorporated not only people with the same color of the skin as his own. His visions went beyond his own ethnic group. Martin Luther King emphasized the need for cooperation between and among all minority and weak groups of the society.

1968 – the year he was murdered – Martin Luther King founded the organization Poor People’s Campaign. This is the point where Martin Luther King becomes contemporary.

In Sweden too I think we have to stop focusing on race or ethnicity and how people dress, eat and what their beliefs are. These are private issues and emphasizing those matters won't solve the problems that as a matter of fact exist.

What we should discuss are the rights of the majority; the right to work, education, health care, social safety, equality and democracy for the majority! And this has to be discussed independently of the color of the skin or the religious belief. It’s not the white middle class – to which I belong myself – that in some kind of patrimonial benevolence is to integrate the immigrated lower classes! It is the lower classes – the majority of Sweden with all its multiplicity – that should build a better and more just country. A country for all!

I also have a dream, a dream that all the oppressed people, the stepped-on people, the abused people and the despised of Sweden would get together, build alliances and start organizations that will improve the conditions of the entire population. I also have a dream that this struggle will bring forth a Swedish Martin Luther King; a male or a female who can plead their cause and whose plans, solidarity and visions are focused on more than the interest of just his or her own group. And I have a dream that this struggle for a better and less selfish society in a better and less selfish world can be won without violence and bloodshed!

Thank you. Mikael Wiehe
 
 
mikael wiehe | | | | | |