|
|
 |
 |
| |  |
| |  |
| |  |
| |  |
| |  |
| |
Cecilie Frödén, Nya Dagen den 12/9 2003: 36 poeter och musiker ska förnya Psalmboken Mikael Wiehe, Py Bäckman och Malou Berg kan bli vår tids psalmförfattare. 36 kompositörer och poeter arbetade förra veckan med att snickra ihop nya psalmer på uppdrag av Svenska kyrkan. Den svenska Psalmboken ska vara en levande och ständigt pågående process som dels innehåller de gamla välkända, men också speglar det samtida. Därför görs det med jämna mellanrum tillägg till Psalmboken, som får ”kvala in” för att bli en ordinarie psalm. För att få in nytt material har Svenska kyrkan tillsammans med Verbum förlag bjudit in 36 poeter och kompositörer och vissångare från hela Norden som deltog i ett skrivarseminarium i ett Birgitta-kloster utanför Rom. En hel vecka huserade de där och kom hem. Resultatet lät inte vänta på sig. Över tvåhundra nya psalmer författades i klostret. Förutom mer etablerade kristna poeter som Ylva Eggehorn och Tomas Boström fanns också artister som inte har en tradition i detta sammanhang. Exempelvis var Py Bäckman och Mikael Wiehe med. |
 |
| Mikael Wiehe med kristna
vänner i Assisi, Italien. |
Blev förvånad Mikael Wiehe berättar att han blev ganska förvånad när han fick förfrågan om att vara med och skriva psalmer. – Jag tänkte att det säkert är därför att många sjunger mina sånger vid bröllop och begravningar, säger han. Egentligen kom det ganska olägligt, eftersom han bland annat är engagerad i EMU-kampanjen och för att han håller på att spela in en ny skiva. – Men jag hade inte kommit in i den här miljön annars. Det var spännande för mig att få samtala med människor som har tänkt och formulerar sig om saker som jag inte har ett förhållande till. Jag tyckte att det var enormt givande. Stor spännvidd Mikael Wiehe tror inte på Gud. Kan man skriva psalmer ändå? – Vi hade en del motsättningar om vad en psalm måste innehålla. Det var en stor spännvidd religiöst från svenskt frisinne till en dansk konformism, den att psalmer enbart ska handla om bibeltexter. Vi var inte överens om vare sig innehållet eller det musikaliska. Men vi hade hemskt trevligt, säger Mikael Wiehe. Projektledaren, Ragnar Håkanson, är medveten om att det inte är helt okontroversiellt att bjuda in personer som inte uttalat är kristna, och hyser en viss oro för reaktioner. Men det viktigaste är ändå om texterna kan tolka en viktig existentiell aspekt för människors väg i livet. Det liv som går genom tro och tvivel. – Svenska kyrkan är uttalat en folkkyrka. Under en fyra till femårsperiod räknar man med att varje svensk någon gång besökt kyrkan för dop, konfirmation, bröllop eller begravning. Många av dem delar det perspektiv som Mikael Wiehe har, till exempel. Den som aktivt säger att man inte tror på Gud tror, har något viktigt att säga till oss kristna, säger han. Nytänkande och angeläget För att få med en psalm i boken räcker det dock inte med att ha ett välkänt namn. Orden ska granskas teologiskt och litterärt. Musiken ska analyseras. Den ska vara nytänkande och angelägen. Sedan ska den godkännas. För att det sedan ska bli en ordinarie psalm i Psalmboken ska den också godkännas av kyrkomötet. – I tillägget till Psalmboken vågar vi ta ut svängarna lite mer. Det är det som är meningen. Alla psalmer bedöms anonymt. Alla genomgår samma stålbad som kan resultera i en plats i Psalmboken, säger Ragnar Håkanson. |
| Cecilie
Frödén |
