| | | | | | | | | | | |
Mikael Wiehe i konsert för de förtryckta folken | ||
Låt oss ge arrangören en stor applåd för den här kvällen. Med de orden inledde Mikael Wiehe stödkonserten för Afghanistan och Nicaragua i Huvudnässkolans aula på söndagen. Det är första gången som ett sådant gemensamt arrangemang genomförs. Huvudnässkolans aula var fylld till sista plats på söndagen. Vänersborgs Afghanistankommitté och vänskapsförbundet Sverige-Nicaraguas lokalgrupp i Vänersborg har gjort vad ingen annan tidigare vågat. De har gemensamt gått ihop om en stödkonsert för Afghanistan och Nicaragua. Det är bra gjort, tycker Mikael Wiehe, kvällens dragplåster. Dessa föreningar visar att det är lika illa att förtrycka ett folk oberoende vilken stormakt som gör det. USA och Sovjetunionen har ingen rätt att handla som de gör i dessa länder, menar han. Han har tidigare spelat på konserter för folket i Latinamerika. Söndagens konsert var dock första gången han stod på scenen även för Afghanistan. Fred och frihet inledde Konserten inleddes med kören Fred och Frihet från Trollhättan. En grupp ungdomar som med oerhörd kraft sjunger frihetssånger från hela världen. Fred och Frihet värmde upp publiken och när Mikael Wiehe äntrade scenen möttes han av många varma applåder. Han bjöd på en mängd av sina bästa låtar. Ensam på scenen med en gitarr fängslade Mikael Wiehe publiken i nära två timmar. Mellan låtarna småpratade han om händelser i sitt liv. Här står en orolig småbarnspappa tyngd av dåligt samvete, sade han. Jag har just ringt hem till mina förkylda barn. De är alltid sjuka när jag måste åka iväg på turné, sade han. Mikael Wiehe bjöd också på en del nya låtar. Bland annat har han skrivit om Bofors vapenaffärer och om flyktingmotståndet i Sjöbo. Texterna har dock inte kommit till av upprördhet eller ilska. Tyvärr arbetar jag inte så. Jag önskar ibland att det fungerade så spontant. Jag lagrar idéer och skriver när andan faller på, berättar han efter konserten. Otroligt populär Han är otroligt populär. Autografjägare i alla åldrar stod i kö utanför Mikael Wiehes loge. Alla gratulerade honom till den lyckade konserten. Det gick verkligen bra. Jag känner mig mycket nöjd, sade han. Applåderna efter konserten varade länge och i sitt extranummer sjöng han sången om Titanic. Det är en av de låtar som jag oftast får förfrågan om att spela. När jag är ute så här, utan band med bara gitarr, sjunger jag låtar typ Titanic. Det är de som går hem. När jag åker med ett band blir det kanske rivigare musik, sade han. Efter turnén skall Mikael Wiehe leta medlemmar till ett nytt band. Helt nya människor och ny musik. Jag måste alltid pröva något nytt. Det är det som är spännande, sade han och log. |
||
Susanne Carlmalm Vänersborg, den 19 oktober 1987 | ||
|