Rebecca Fors, Svart Sol

"Musiken -liksom livet- utvecklas genom en kombination av erfarenhet och mod. Vi behöver människor som utforskar det okända. Och vi behöver dem som påminner oss om det vi har glömt eller inte visste om.

För mej har folkmusiken alltid varit en viktig inspirationskälla. Den må se'n ha varit från Latinamerika eller Afrika,Texas eller Japan. Jag tycker att det i folkmusiken -liksom i t.ex. källarbandsrocken- finns en kraft och en ursprunglighet som man hela tiden måste återvända till, jämföra sig med och låta sig berikas av.

Därför tycker jag att Rebeccas platta är så viktig och bra. Dels därför att den presenterar musikaliska världar, som vi vanligtvis inte så lätt kommer i kontakt med. Och dels för att hon- tillsammans med sina musiker- har lyckats förmedla den råa styrka, den spröda ljuvlighet och den musikaliska glädje som finns i all bra musik."

MIKAEL WIEHE

I Rebeccas barndomshem fanns det gott om musik. Hennes mor spelade blockflöjt och sjöng och hennes far lyssnade mycket på musik från radion, musik som han gärna delade med sig av, även till grannarna, genom att öppna balkongdörren och vrida upp volymen på apparaten. Rebecca brukade sjunga tillsammans med radion och det kunde vara Siw Malmqvist, Edith Piaf eller vem som helst och naturligtvis kunde hon inget utländskt språk men hon sjöng ändå.

Senare började hon också sjunga i kyrkans barnkör och också spela blockflöjt för att få vara med. Rebecca fick en gitarr av sin master; hennes första kontakt med stränginstrument. I gymnasiet blev det inte så mycket spelande, men desto mer sjungande tillsammans med sjungande och spelande kamrater.

lntresset for ryska vaknade tidigt. Vid åtta års ålder hörde hon ryska dikter på radio och såg ungefär samtidigt "Stilla flyter Don" på TV. Sen var det klippt. I högstadiet läste hon ryska på kvällskurs, i gymnasiet som C-språk och sen läste hon vidare på universitetet.

Det ena Ieder till det andra som man säger; kan man tala så kan man sjunga och spela. I ett TV-program 1971 fick hon se Södra Bergens Balalajkor. Rebecca köpte en balalajka och övade som en besatt och blev tillsammans med Sussie Wigelius medlem i SBB. lnte för att spela balalajka utan för att hon var tjej och kunde sjunga. Och primdonna var det instrument som hon fick spela och som hon naturligtvis blev mycket bra på. I ryska sammanhang har hon också spelat Bajan (ryskt dragspel) och slagverk, bl.a. träskedar. På skivan spelar hon faktiskt ingenting, sjunger "bara".

Genom SBB fick Rebecca kontakt med människor som spelade musik från andra länder, speciellt Bulgarien. Hon har ett så utsökt öra för spåkmelodier och den speciella karaktär som är kännetecknande for bulgarisk sång att seriösa bedömare i Bulgarien vägrar tro att hon är svensk.

Rebecca har varit både i Sovjet och Bulgarien och uppträtt inför entusiastiska åskådare.

Dessutom har hon jobbat som koleldare på ångfartyget Blidösund i Stockholms skärgard. (Om någon i publiken på Blidösunds musikutflykter bara anat. .. ) Numera har hon sin huvudsakliga sysselsättning som klarinettist i en orkester som fungerar både som militärorkester och symfonisk blåsorkester.

SKIVBOLAGET URSPÅR Brännkyrkagatan 52, S-117 22 Stockholm, Sweden Tel. (08) 69 66 98