En proggares psalmer

Laleh och Mikael Wiehe bland artisterna som kan hamna i psalmboken

Arbetet med att revidera psalmboken pågår. Cirka 100–150 psalmer ska få vara med i den nya versionen.
Uppemot 11 000 bidrag har skickats in när Svenska kyrkans psalmbok ska förnyas. Men hur låter en modern psalm 2023? Den bör vara allsångsvänlig, normkritisk – och ge hopp i en orolig tid, enligt prästen och projektledaren Ann-Katrin Bosbach.
– Det finns en hel del psalmer som behöver plockas bort, tidens tand har gjort dem inaktuella, säger hon.

Svenska kyrkans omfattande arbete med att revidera och förnya 1986 års psalmbok har nått ett delmål. Vid årsskiftet stängde den digitala brevlådan dit allmänheten har kunnat skicka in förslag. Resultatet har slagit alla förväntningar – över 9 500 psalmer har skickats in. Dessutom har det kommit ytterligare tusen tips på redan kända sånger, där tipsaren inte själv innehar rättigheterna.
Siffrorna kan jämföras med Melodifestivalen, som i fjol fick in 2 800 bidrag. Ann-Katrin Bosbach, präst och projektledare för arbetet med psalmboken, säger att hon är överväldigad av responsen.
– Det är omtumlande och väldigt roligt. Jag vet att psalmboken finns i många hem, men jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle finnas ett såhär stort intresse bland människor över hela Sverige.
Men att ge en sammanfattande bild av hur de tusentals bidragen låter varken vill eller kan Ann-Katrin Bosbach. Just nu pågår ett arbete med att anonymisera alla bidrag, för att undvika favorisering av redan kända upphovsmakare.
När detta är gjort kommer fyra urvalsgrupper att gå igenom samtliga bidrag och provsjunga dem, "åtminstone ett par gånger vardera", berättar hon.
– Det är ett gediget arbete vi har framför oss. Samtidigt har vi inte bråttom. Det viktigaste är att alla förslag behandlas med samma värdighet och samma känsla av att det här kan vara ett bra förslag, säger hon.
Hon är säker på att metoden kommer att leda till att man hittar guldkorn som aldrig hade dykt upp, om det inte hade varit en allmän insamling, säger hon.

– I slutändan kommer det vara värt all möda.
Bland tipsen som kommit in på redan existerande låtar märks Evert Taubes "Änglamark" och "Du måste finnas", från musikalen Kristina från Duvemåla av Benny Andersson och Björn Ulvaeus.
Men också Thomas Stenströms "Ser du månen där du är i kväll", "Låt floden komma" med gruppen [ingenting] och Lalehs "En stund på jorden". Den sistnämnda är särskilt intressant som psalmförslag, tycker Ann-Katrin Bosbach.
– Den säger något om både världens storhet och människans litenhet. För mig blir den väldigt existentiell.

Artisten och låtskrivaren Mikael Wiehe är en av de som skickat in egna bidrag. Närmare bestämt nio stycken – som helst hade varit tio.
– Jag skrev faktiskt en psalm förra helgen, till min vän som begravdes i söndags. Men när jag skulle skicka in den så insåg jag att antagningen redan hade stängt, säger Wiehe som tillägger att han ska försöka kuppa in den också.
De nio stycken bidrag han har skickat in är alla äldre, redan utgivna låtar. Bland dem märks "Du finns kvar", "Fågel Fenix" och "Den jag kunde va", som han skrev och framförde på Björn Afzelius begravning.
Att vara med i en psalmbok känns inte obekvämt alls, konstaterar han.
– Genom livet har jag haft kontakt med religiösa människor som K G Hammar, Desmond Tutu i Sydafrika och Ernesto Cardenal i det revolutionära Nicaragua. Socialismen och kristendomen ligger nära varandra, det finns en tro på människan och att vilja sin medmänniska väl. Jag är mera världsligt lagd, men om någon av mina låtar kan vara till glädje eller tröst så räcker det för mig.

Vad gör en modern psalm bra och relevant 2023?

– Vi har ett behov av att sjunga tillsammans, körsång är ju en av Sveriges största folkrörelser. En bra psalm i en modern psalmbok tillfredsställer människans behov av sång och musik, säger Wiehe.

Utöver att kunna sjungas i grupp och vara användbar i olika sammanhang har man bestämt att de nya psalmerna ska ha ett normkritiskt perspektiv, berättar Ann-Katrin Bosbach.
– Ett exempel är att vi sedan 1986 har fått en ny vigselordning, där präster numera har rätt och möjlighet att viga samkönade par. Det behövs någon vigselpsalm som är könsneutral. Vi behöver ta på allvar hur vi som kyrka har utvecklats genom åren.

Vad har mer förändrats sedan sist?

– I dag finns en stark efterfrågan på psalmer som beskriver hopp i en orolig värld. Eller hopp för människor som lever i utsatthet, som fattigdom eller psykisk ohälsa. Det har inte riktigt funnits tidigare, framför allt inte under 1980-talet, då vi inte levde i den här tuffa tillvaron vi lever i i dag.

Är det mindre viktigt i dag att Gud finns med i psalmerna?

– Nej, det skulle jag inte säga, Gud har en självklar plats i psalmboken, men språket förändras och skiljer sig åt jämfört med förr. Numera pratar jag oftare om "hopp" när jag ska beskriva något större, eftersom färre människor har en relation till begreppet Gud jämfört med för 35 år sedan.
I media har det förekommit uppgifter om att den nya psalmboken ska vara klar 2030. Det är alltför optimistiskt räknat, säger Bosbach. Och det beror inte bara på mängden bidrag man fått in – utan också på arbetet med att revidera den nuvarande versionen.
– Det finns en del psalmer som behöver plockas bort, tidens tand har gjort dem inaktuella.
Men att stryka psalmer är komplicerat. 1986 var Svenska kyrkan en del av staten, till skillnad från nu, och att göra revideringar är upphovsrättsligt snårigt, förklarar Bosbach. För närvarande pågår ett arbete med att se över juridiska och ekonomiska förutsättningar för en framtida revision.
– Allt som allt handlar det om en väldigt lång process innan vi har en uppdaterad psalmbok.

Första gången psalmboken kom ut var 1695. Därefter har den reviderats tre gånger, en gång 1819, en gång 1937 och så den nuvarande från 1986. Bosbach är förberedd på att revideringsarbetet kommer att utlösa diskussioner.
– Så har det varit varje gång. Vid varje revision har det varit stora diskussioner om stil, form och teologi, säger hon och tillägger:
– Man kan ställa sig frågan om vi behöver en ny så tätt inpå den gamla. Själv är jag av uppfattningen att vi, oavsett om det blir en revision av psalmboken, ständigt behöver arbeta med nya uttryck av vår tids tro och tvivel, i ord och ton.

Svenska kyrkans nya psalmbok

Efter beslut i kyrkomötet 2016 har Svenska kyrkan påbörjat ett arbete med att uppdatera 1986 års version av den "Den svenska psalmboken". Arbetet sker i två parallella spår: dels att ta fram nya psalmer, dels att se över den gamla både vad gäller textmässigt, musikaliskt och teologiskt innehåll. Den senare delen är ännu inte påbörjad. Först behöver upphovsrättsliga och ekonomiska förutsättningar redas ut, vilket man gör nu.
De 9 500 inskickade bidragen, samt de ytterligare 1 000 tipsen på redan existerande sånger, ska gås igenom under året. Om tipsen bedöms passa som psalmer så kommer upphovspersonerna att kontaktas.
Förhoppningen är att 300 psalmer ska väljas ut till 2025, som därefter ska prövas i Svenska kyrkans församlingar. Ett riktmärke är att 100–150 psalmer ska få vara med i den nya psalmboken.
Första psalmboken utkom 1695. Därefter har den reviderats tre gånger, en gång 1819, en gång 1937 och så den nuvarande från 1986.

Kajsa Haidl, Dagens Nyheter den 20 januari 2023