Jag mötte Magdalena där hunger möter törst där tomhet möter tystnad och där sommar’n har bli’tt höst Om hon var öknens torka då var jag tundrans köld Vi möttes under stjärnorna medan nattens mörker föll Hon sökte livets vatten på samma blinda vis som jag behövde värme för att inte bli till is Så möttes vi, som sjömän möts i längtan efter hamn Vi kallade det för kärlek i brist på bättre namn Hon sa att jag var vacker Det hade ingen sagt förut Jag sa att hon var den jag hade väntat på till slut Vi viskade som tjuvar och bytte ord mot ord och svor varandra trohet under månens blanka klot Vi gav med fulla händer av det som fanns att ge: hon gav av sina tvivel jag gav min ensamhet Vi såg i varandras ögon som drunknande efter hjälp och trodde, det var jämlikhet att se bilden av sej själv Saknad föder längtan som längtan föder hopp Där förhoppningarna krossas där bubblar bitterheten opp Vi grävde i varandra som galna efter guld Men hur vi än bemödade oss blev skäppan aldrig full Som två gladiatorer på arenans vita sand klöste vi oss blodiga i vår längtan till varann´ En seger för den ene blev den andres nederlag Vi kallade det för styrka att byta slag mot slag Så bölja´ striden vidare som vågor på ett hav Och storm och stiltje växlade medan natten gick mot dag Ibland, som i en drömbild skymtade jag land Men varje gång jag närma´ mej var stranden alltför brant Så blev vi liksom boxare som dansar runt i ring tills tröttheten blir segrare och männen går i clinch När vi äntli’n släppte taget blev livet åter dröm Vi kallade det för frihet men visste, det var lögn    Musiker/Sättningar: "Sjömansvisor" / "Aldrig bli som ni, CD3": Mikael Wiehe: sång, el.gitarr Ale Möller: el.trumpet Frans Sjöström: sopransax Anders "Chico" Lindvall: el.gitarr Mats "Mackan" Englund: el.bas Per-Ove "Muffe" Kellgren: trummor Inspelad på Håkan Skyttes och Ingela Ströms gård Annelund utanför Malmö med hjälp av Nacksvings mobilstudio av Johannes Leyman, november 1977