|
|
 |
 |
| |  |
| |  |
| |  |
| |  |
| |  |
| |
|
||
På nya skivan gör Mikael Wiehe på allvar skäl för det epitetet protestsångare. Passande nog är "Protestsånger" också titeln på albumet. – Individuell framgång, det är tidens melodi, säger han. Med ett drygt halvår kvar till valet strängar Mikael Wiehe om gitarren och ger ut en renodlat politisk skiva. – Den individiella framgången gäller allt – utseende, ekonomi, hur man bor och var man syns. Satsa på dig själv-andan har slagit igenom stort. Samtidigt finns det förstås motståndsrörelser på både höger- och vänsterkanten. För ett tag sedan var det en diskussion om Timbuktus och Kartellens textrad om att "dunka Jimmie gul och blå" och du har själv skrivit textrader som "Drömmer du om huvuden som ligger i en korg?", kan du förstå kritiken mot den typen av texter? – Det är fantastiskt så länge man kan säga sådana saker genom musik, bild, text och dans och slipper göra dem i verkligheten. Jag tycker att det är finlir på gränsen till poesi om man jämför med att beväpna sig med järnrör. Tycker du att Alliansen regeringen har gjort något bra? – (Lång tystnad) ... nej. Jag tyckte synd om Fredrik Reinfeldt när han blev lämnad av sin fru, det är enda gången som jag har känt sympati för honom. Han tog det som en man. Inget annat? – Nej, arbetslösheten och klyftorna har ökat. Sjukvården och järnvägen blivit sämre och det går inte att föda barn på förlossningsavdelningarna längre. Blir man lurad av en telefonförsäljare så får man skylla sig själv. Tidsandan är att man ska slå sig fram. Något helt annat, Mick Jagger har sagt något i stil med att det inte är lönt att göra nya låtar, publiken blir bara på dåligt humör när man spelar dem, kan du relatera till det? – Det är roligt sagt, men utmaningen ligger i att skriva nya låtar. Jag kan dock inte styra över vad publiken tycker och ibland har vi olika uppfattningar om vad som är bra och inte. Finns det någon låt som du helst skulle vilja slippa spela? – Nej, ingen jag skulle vilja slippa, men däremot finns det kanske tio låtar som jag förväntas spela och det kan ställa till det lite eftersom jag gärna spelar nya låtar och en konsert innehåller ungefär 15 låtar. Finns det någon låt som du tycker förtjänar mer uppmärksamhet? – Jag skrev en låt för 30 år sedan som heter "Motståndets estetik" och det finns kanske en liten exklusiv skara fans som tycker om den, men det är inte många. Den är 13 minuter lång och innehåller nästan bara ett ackord. Med start den 5 maj ger sig Mikael Wiehe ut på en turné som i princip pågår oavbrutet fram till och med valdagen den 14 september. – Då hoppas jag kunna skåla, i champagne som är kall, torr och gratis, för att den borgerliga regeringen har avgått. Wiehe ser fram mot segerskål Mikael Wiehe river av ett c-dur på sin gitarr, som är beklädd med en dekal där det står "This machine kills facists". |
||
|
||
| Per Ingridz, Lokaltidningen Malmö, 17 mars 2014 | ||
| • | ||
