Mikael Wiehes stöd till Göteborgs hamnarbetare

På lördag spelar Mikael Wiehe i Göteborg för att stödja stadens hamnarbetare: "Nu har jag en känsla av att hamnarbetarna är lite ensamma i sin kamp. Då tänker jag att jag kan pigga upp med ett par låtar."

Konflikten i Göteborgs hamn har pågått länge och har uppmärksammats i GP ett flertal gånger under året.

En som nu visar sitt stöd till Hamnarbetarförbundet, avdelning 4, är den folkkära sångaren Mikael Wiehe. På lördag, den 21 oktober, spelar han på en stödfest i Göteborg. På scen står också Jan Hammarlund och Trubbel.

– För det första är hamnarbetarna gamla kamrater som man följt genom åren. När de då skrev brev till mig så tackade jag ja direkt. För att uttrycka det enkelt ser jag hamnstrejker, motsättningarna i hamnen, mellan förbundet och arbetsgivarna som en av de frontlinjerna där företagssamheten försöker kväsa facket, säger han.

I samma veva berättar Mikael Wiehe om gitarristen Jan-Erik Fjällström som han spelat tillsammans med.

– Han lever inte längre, men gjorde en låt som heter Leve de vilda strejkerna. Så jag kommer därifrån. Av det jag läst, hört och förstått om deras kamp är det något jag gärna vill stödja.

Är det svårt att ta politisk ställning som artist?

– För mig är det enkelt. Men det fanns tider när det var ännu enklare att stödja arbetande människors kamp för rättigheter. Det är inte lika lätt att göra det nu. Samhällsklimatet är annorlunda. Det är mer "satsa på dig själv" än solidaritet som på 70-talet. Nu har jag en känsla av att hamnarbetarna är lite ensamma i sin kamp. Då tänker jag att jag kan pigga upp med ett par låtar.

Ja, vad blir det för låtar?

– Jag ska bara spela i en halvtimma så det blir väl en fem-sex låtar. Sång till modet, Keops pyramid och lite låtar jag tror ska passa.

Genom åren har Mikael Wiehe använt flera olika politiska epitet för att beskriva sina åsikter.

– Först kallade jag mig kommunist rätt länge, men sedan tyckte jag det blev ohållbart så då kallade jag mig för vänsterextremist. Det var roligare. Men sedan har extremismen tagit sig så oroliga uttryck så idag kallar jag mig för antikapitalist. Så jag försöker parera slagen och byter namn, säger han och fortsätter:

– Men det är sant, jag står på vänstersidan. Åtminstone till vänster om socialdemokratin. Men alla de tusentals som kommer för att se mig, de vet ju att jag inte bara skriver politiska sånger utan även kärlekssånger och sorgliga sånger om kråkor som dör. Hur det känns att bli gammal. Jag har också gett ut låten Släpp in mig som jag skrev när syrierna marscherade på Europas motorvägar. Jag gör många olika sorters sånger. Jag är en ganska framgångsrik sångskrivare faktiskt och jag är väldigt glad att det finns folk som gillar mina politiska sånger.

Hur känns det att som artist ha fått en kommuniststämpel?

– Det är rätt att förknippa mig med en vänsterståndpunkt. Jag är för att makten ska komma nerifrån, att man har någonstans att bo. Den stora frågan är inte hur vi ska kunna stänga folk ute från Sverige. Den stora frågan handlar om hur vi ska se till att folk kommer in i Sverige, i samhället och kan vara med och bidra. Leva lyckliga liv precis som vi andra. De som vill sätta sig i sin jävla villa och hålla för ögon och öron och stänga ute, dem är det synd om.

"Varför skulle jag sluta?"
I dag är Mikael Wiehe 71 år och förutom en del problem med hörseln är hälsan på topp. Några planer på att trappa ner verkar inte finnas. Förutom stödkonserten är han just nu även aktuell med föreställningen "...har du sett världen" i Malmö tillsammans med bland andra Nour El Refai och Malmö symfoniorkester.

– Jag hade en plan att trappa ner vid 65, men det blev ingen nedtrappning. Nu har jag kanske trappat ner lite grann, men jag ser inte slutet än. Så länge rösten håller och naglarna inte spricker och det kommer publik som betalar för att se mig fortsättrer jag. Och nu kan man ju bara gå till en sådan där nagelfixare så då behöver jag inte vara orolig för det. Vi spelade ju på Liseberg och det kom en jävla massa folk. Så varför skulle jag sluta?

Fanny Edstam, GP den 16 okt, 2017