| | | | | |  
 
 
Frihet i en lagom stor stad
Mikael Wiehe har haft körkort sedan 1971, men någon bil blev det aldrig. Och kommer inte att bli heller.
 
Mikael Wiehe cyklar.
- Om man vill vara en riktig malmöit så ska man ju cykla.
Han är bestämd på den punkten: Malmö är en cykelstad. Staden är lagom stor, alldeles platt och hyser tillräckligt många intressanta miljöer som man vill vara i: Lilla torg, Möllevångstorget, Gamla Väster och Kirseberg, förklarar Malmös meste låtskrivare.
Att cykla är frihet förklarar han.
- En stad att gå och cykla i är en bra stad, en stad som är byggd för långsamma hastigheter vill man stanna i. Det finns ställen som inte alls lockar till det, säger Mikael Wiehe och drar sina skräckexempel Odense, där en fyrfilig motorväg dragits alldeles intill HC Andersens hus; Borås, där stadskärnan delas av en stor väg och Kapstaden, där en genomfartsled går på betongben genom staden.
Mikael Wiehe bor centralt. Han räknar allt som nära; bio, restauranger, kallbadhuset. Själv cyklar han i stort sett varje dag. En återkommande sträcka är längs Ribersborg; där är vacker utsikt och påminner om hans barndom då han ofta cyklade till släkten i Limhamn.
Trots idogt cyklande genom livet är han bara inne på sin tredje cykel. Den första fick han som 10-12-åring efter att ha hållit sig ifrån godis i ett år. Den andra hade han i 20 år -12 av dem med barnsadel på pakethållaren.
- Det var en stor dag när barnsadeln plockades av för 5-6 år sedan. Sen fick jag en ny cykel av min fru och den är så skön och lättcyklad! Man glider fram som en vind!
Han har aldrig blivit bestulen på någon cykel.
- De har inte velat ha min skruttiga cykel. En gång glömde jag den olåst utanför pizzerian en natt. Då kom en stor lastbil och tömde platsen på cyklar, men inte min - den var den enda som stod kvar!

Text: Maria Sehlin

Wieheanekdot 1
Min fru och jag körde i bredd på en cykelbana när vi mötte en arg man som skrek "Man feår ente cykla i bredd!" och så körde han in i min fru avsiktligt! Gubben trillade i backen men vi klarade oss rätt bra. Jag skällde ut honom och sa att det var hans eget fel, då kände han igen mig och blev tyst "jaså var det due?" Ett par veckor senare träffade jag honom i trappen på Slottstadens läkarhus. Han hade bandage över hela överkroppen och ut på armen. Ha sa bara "Hälsa fruan".
 
Wieheanekdot 2
Mesta punkastället för Mikael Wiehe är utanför kallbadhuset. Där har han fått punktering minst 8 gånger. "Jag parkerade ända nere vid bryggan och tyckte det var jävligt konstigt att jag fick punka varje gång. Till slut ställde jag cykeln en bit bort och punkteringarna slutade tvärt. Några år senare satt jag med en kompis på fiket där ute och han pekade på en av stammisarna "Det är han som gör punka på de felparkerade cyklarna." Det var en pensionär som hade gått och skurit hål på mina cykeldäck! 90 kronor varje gång kostade en slang."
 

Ur boken "Berömda människor som cyklat i Malmö". Utgiven av Gatukontoret, Malmö stad, 2004