I Stockholm har Wille Crafoord, Mange Schmidt och Sofia Talvik gjort Moderaternas officiella vallåt "Flyter". I Malmö ger Timbuktu, Lotta Wenglén och Pauline sitt stöd åt de rödgröna när Valfestivalen anordnas på Folkets park.
Även Mikael Wiehe har tackat ja.
Hur tänkte du?
– Jag gör avkall på mina vanliga principer att inte spela för partier. Jag tycker det är en god sak att få bort den här regeringen som jag anser vara en fara och skam för landet. Alla vet att jag är vänster. Jag har vigt hela året åt detta, bland annat genom min dagspolitiska platta "Ta det tillbaka".
I Malmö spelar du för dem som sitter i makten.
– Jag har inte tänkt på det, men det har du ju rätt i. Jag ser inte ett regeringsskifte som ett slutmål utan som en början. Här gäller det att mobilisera gräsrötter för att få till stånd en förändring av de 20–25 senaste årens förda nyliberala politik.
Vad säger dina kollegor?
– Många känner en viss hopplöshet, "vad fan det är ändå samma skit". Men jag är inte av det skrotet och kornet, jag tror att förändring är möjligt även om det stundtals kan se ganska becksvart ut.
Tar du inte en risk när du ger ditt stöd till politiska partier?
– Nu gör jag denna avvägning i denna situation. Efter valet, ja det är ju för fan snart bara tio veckor kvar, då får jag ta ny ställning.
– Jag har hundra utklippta artiklar om att Wiehe sålt sig, att jag blivit kommersiell. Men det har jag inte. Min historia talar till min fördel om jag får säga det själv.
Varför är det mest artister som står till vänster som uttrycker sina politiska åsikter?
– De flesta artister och konstnärer står till vänster av den enkla anledning att vänsterpolitik grundar sig i alla människors lika värde och internationell solidaritet. Det är svårt att skriva sånger om att den som är starkast ska gå först.
Känner du någon alliansvänlig artist i Malmö?
– Nä, men jag träffade ju Wille Craaford i "Allsång på Skansen" häromdagen. Han har skrivit en stödsång till Moderaterna.