| | | | | | | | | | | |
Så tolkas en husgud – Dylan, Cohen och Joplin byter språkvärld |
||
Så tolkas en husgud – Dylan, Cohen och Joplin byter språkvärld Hur tar man med en låt från ett språk till ett annat? Mikael Wiehe borde veta – på flera album har han tolkat Dylan och Cohen på svenska. En annan artist som sjungit sin favorit på modersmålet är Caroline af Ugglas, vars platinasäljande Joplin-skiva blev vägen till att själv börja skriva svenska texter. Liksom många andra 40-talister växte Mikael Wiehe upp med Bob Dylans musik som soundtrack. – För mig är ju Dylan en förebild som låtskrivare, de låtar han skrev på 60-talet har satt sig djupt i både min själ och i mitt kött. Att ge sig på dem är en utmaning, säger han. Tolkade tidigt Dylan Redan på 80-talet gjorde Mikael Wiehe sina första översättningar av Dylan till svenska. 1982 gav han ut albumet Dom ensligas allé, med bland annat tolkningar av Desolation Row och The Times They Are A-Changin. Efter många år med eget låtskrivande och turnéer släppte Wiehe 2006 ännu en Dylan-skiva, denna gång med sångaren Totta Näslund. Wiehe har också gjort albumet Dylan på svenska (2007) i samarbete med sångerskan Ebba Forsberg. Eftersom Dylans texter ofta är svårtolkade och mångbottnade är översättandet klurigt. Just därför lär sig Mikael Wiehe också mycket av det. – För mig är översättning ofta ett sätt att få igång hjärnan om jag sitter med mina tomma papperssidor, lite tändvätska. Ibland känns det bra att mjuka upp med det, säger han. Olika sorts rikedom Och för den folkkäre visartisten känns svenskan inte begränsande; olika språk är rika på olika sätt. – Vi har kanske en massa bra uttryck som inte finns på engelska, det handlar inte om antalet ord. Jag tror att precis vilket språk som helst kan bygga upp vilken stämning som helst, vilka berättelser som helst, säger Mikael Wiehe. Men han är skeptisk till när folk jobbar på språk de inte behärskar helt och menar att man helst måste vara "sångskrivare" själv för att översätta och förstå hur texten förhåller sig till rytmer och toner. Utmaningen är att översättningen ska bli sångbar, rimmad, och ligga så nära grundmeningen som möjligt. Refrängen är nyckeln Under åren har Mikael Wiehe lärt sig vissa knep, som att börja med refrängen. Funkar den kan man fortsätta med resten av låten, om inte är det bara att släppa den. Efter långvarigt slit med låtarna känns de som hans egna, och ibland får Mikael Wiehe också idéer till sin egen musik genom arbetet med någon annans ord. Som om inte en gigant var nog gav han sig för några år sedan även i kast med Leonard Cohen, på uppmaning av Ebba Forsberg som sjöng in låtarna på skivan Ta min vals (2007). – Jag tycker nog att det är ännu svårare med Cohens texter, eftersom de är extremt komprimerade, han får oerhört mycket sagt på oerhört få ord. Jag kan känna att här säger han tre saker i en mening, men jag får bara plats med två! berättar Mikael Wiehe. "Caroline af Joplin" Artisten och konstnären Caroline af Ugglas släppte skivan Joplin på svenska 2007. Den rymmer elva av hennes personliga favoriter, varav tre är skrivna av rocklegenden själv. Resten är sånger Janis Joplin gjorde till sina, som Me and Bobby McGee. Din relation till Joplin är väldigt stark, redan i tjugoårsåldern funderade du på att göra en svensk Joplin-platta? – Jag blev jämförd med henne till och med innan jag visste vem hon var! säger Caroline af Ugglas, som efter mötet i tonåren med Joplins musik blev fast och inspirerades till att starta sin egen musikkarriär. Först sjöng Caroline af Ugglas Joplin på engelska, men hon tröttnade och började översätta. Det kändes inte ens som ett projekt; att fundera på texter på olika språk är nämligen en sorts ständig hobby för denna artists energiska hjärna. Översättning blev övning Så här efteråt ser Caroline af Ugglas översättningarna som en skola inför det hon gör idag. – Det var efter Joplin-skivan som jag lyckades skriva på svenska, innan skrev jag bara på engelska, säger hon. Att översätta är dock betydligt enklare för henne – Caroline af Ugglas liknar det vid att måla i en målarbok där någon har fyllt i konturerna i förväg. – Men man måste själv blanda färgerna, vara koloristen! Och precis som Mikael Wiehe tycker Caroline af Ugglas att låtarna blivit som hennes egna, inte minst för att hon är först med att sjunga många av dem på svenska. Det är bara Jag och Bobby McGee som fortfarande känns alltför präglad av Joplins original. Finns det någon annan artist du skulle vilja tolka? – Jag tycker om Neil Young väldigt mycket. Jag sitter ju och vänder på texter hela tiden, jag gör det med allt. Men jag vet inte hur bra det skulle bli. Han är så himla maskulin, jag vet inte om jag skulle kunna identifiera mig hela vägen. Jag vill ändå att det jag sjunger om ska vara min predikan hela vägen, att det känns "så här skulle jag också sagt det". |
||
|
||
|
| | | | | | | | | | | |