|
|
 |
 |
| |  |
| |  |
| |  |
| |  |
| |  |
| |
"SVT far med osanning om Göteborgs proggscen" |
|
SVT vilseleder kommande generationer, menar 36 välkända proggprofiler. I dokumentären "Barn av vår tid" ger man bilden av att skivbolaget Nacksving i Göteborg var proggrörelsens centrum när det i själva verket var två helt andra skivbolag som spelade roll. Filmregissören Bo Widerberg har en gång sagt att ska man dra en bra skröna måste man "rensa bort allt realistiskt slagg" ur berättelsen. Den timslånga SVT-producerade dokumentären "Barn av vår tid" (sändes 14/10, finns på SVT Play) använder sig av den tekniken. Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Filmen börjar med en kavalkad över den politiska situation som 70-talets musikrörelse sprang fram ur; studentrevolten med Kårhusockupationen, Gärdesfesterna, Almstriden, den stora Vietnamdemonstration 1972 med Sara Lidman som talare och mycket annat. Så långt allt väl. Det är när filmen ska beskriva själva musikrörelsen som berättelsen blir enögd. Filmen ger bilden av att skivbolaget Nacksving i Göteborg i princip är synonymt med musikrörelsen. Dokumentären nämner inte med ett ord att musikrörelsen organiserades och etablerades av skivbolagen MNW (MusikNätetWaxholm) och Silence. Det var dessa två bolag som gav ut och samdistribuerade i dag kultförklarade album med Nationalteatern, Hoola Bandoola Band, Nynningen, Blå Tåget, Samla Mammas Manna, Röda Bönor, Träd, Gräs och Stenar, Sånger om kvinnor med flera, med flera. Merparten av musiken som hörs i filmen kommer ur dessa två bolags produktion. Göteborgspunkarna var inte välkomna i sin egen stad, i stället var det MNW:s och Silence distribution i Stockholm som spred de unga Göteborgsbanden över Sverige. Inget av detta berättar filmen. Det var MNW och Silence som var rörelsens centrum och stod för ett entreprenörskap som ledde till att det verkligen blev en rörelse och inte ett antal independent-skivbolag som så småningom spriddes för vinden eller köptes upp av multinationella skivbolag. Musikrörelsen stod på topp i mitten av 70-talet och omfattade cirka 50 skivbolag och i var och varannan svensk stad fanns ett så kallat Musikforum, ett spelställe för den progressiva musikens artister. Det är i detta skede, närmare bestämt 1975, som Nacksving gör entré på banan. Bolaget "värvar" tillbaka Nationalteatern och Nynningen från Stockholm till Göteborg. Nacksving och dess starke man, Tommy Rander, hade ambitioner. De såg till att tidningen Musikens Makt, som startats i Waxholm, flyttades till Göteborg. Redaktionen där drog en skarp skiljelinje mellan de kommersiella skivbolagens produkter och musikrörelsens. Pugh Rogefeldt, Ulf Lundell, Ola Magnell och andra artister som spelade in på "fel" skivbolag skrevs ner och skribenter som skrev positivt i Musikens Makt om till exempel Magnus Ugglas album sattes i frysbox. Rander, som länge ledde Musikens Makts redaktion i Göteborg, skapade en svartvit värld. Ett vi och ett dom. Sveriges Television står som medproducent till dokumentären "Barn av vår tid" och den kommer att finnas tillgänglig i SVT:s arkiv för kommande generationer. När punken exploderade i slutet av 70-talet tyckte han och Nacksving att det var en omedveten och politiskt omogen protest som måste bli "torr bakom öronen" innan Nacksving kunde tänka sig att distribuera deras singlar. Göteborgspunkarna var inte välkomna i sin egen stad, i stället var det MNW:s och Silence distribution i Stockholm som spred de unga Göteborgsbanden över Sverige. Inget av detta berättar filmen. Att, som filmskaparna gör, utelämna de som skapade förutsättningarna för musikrörelses stora betydelse för svensk musik, nämligen Anders Lind och Eva Wilke på Silence samt Leif Nylén, Tore Berger, Jan-Olof Schill, Gunilla Thorgren, Roger Wallis med flera på MNW är som att berätta socialdemokratins historia utan att nämna vare sig August Palm eller Hjalmar Branting. Sveriges Television står som medproducent till dokumentären "Barn av vår tid" och den kommer att finnas tillgänglig i SVT:s arkiv för kommande generationer. När historiker och dokumentarister i en framtid vill berätta om den turbulenta och omvälvande tiden i den svenska kultur- och musikhistoriens 70-tal är det viktigt att den berättelsen även inbegriper de stora och viktiga delar som saknas i dokumentärfilmen "Barn av vår tid". Mikael Wiehe, musiker, Hoola Bandoola Band Peter Wahlqvist, regissör, teaterchef, Nationalteatern Med Reventberg, regissör, teaterchef, Nationalteatern Håkan Wennberg, skådespelare, Nationalteatern Pale Olofsson, musiker, skådespelare, Nationalteatern Lars Jacob Jakobsson, tekniker och scenograf, Nationalteatern Hans Wiktorsson, musiker, skådespelare, Nationalteatern Tomas Bolme, skådespelare, Fria Proteatern Stefan Ringbom, musiker, skådespelare, Fria Proteatern Ninne Olsson, konstnärlig ledare, Oktoberteatern Figge Holmberg, ljussättare, Oktoberteatern, Teater Narren Boel Höjeberg, skådespelare, Oktoberteatern, Teater Narren Tarzan Wågström, tekniker, Oktoberteatern, Teater Narren Berit Persson, skådespelare, Teater Narren Torkel Rasmusson, författare, musiker, Blå Tåget Tuomo Haapala, musiker, Iskra Marie Selander, musiker, Vargavinter Lasse Tennander, musiker Jakob Sjöholm, musiker, Träd, Gräs och Stenar Kenny Håkansson, musiker, Kebnekajse, Dag Vag Greg FitzPatrick, musiker, författare, konstnär, SAM-distribution Håkan Agnsäter, musiker, författare, Solen Skiner Thomas Lundqvist, komponist, musiker, Södra Bergens Balalajkor Coste Apetrea, musiker, Samla Mammas Manna Kaya Ålander, musiker, Röda Bönor Peter Mosskin, författare, musiker, Gläns över sjö och strand Fred Lane, musiker, Bella Ciao-gruppen Gittan Jönsson, konstnär Channa Bankier, konstnär Ann-Marie Beckman-Forsberg, skivproducent, MNW Per Guldbrandsen, radioproducent, Uppsala Musikforum, Subverskivbolaget Anders Folke, Uppsala musikforum, Subverskivbolaget Ecke Forsberg, Uppsala musikforum, Subverskivbolaget Håkan Lahger, journalist, författare, SAM-distribution Elisabet Reslegård, styrelsemedlem och aktiv i Folkets Bio på 70-talet Tjia Torpe, kulturpolitiker, MNW, AlternativFestival-75 |
|
| Svenska Dagbladet den 4 dec 2017 |
