Höj rösten mot Trumps regelvidriga aggression.
Kulturpersoner i upprop: Fördöm blockaden mot Kuba
DEBATT. Efter det rättsvidriga militära angreppet mot Venezuela i januari, som krävde över hundra människoliv, har USA:s president Trump riktat sina attacker mot Kuba. Under Trumps första mandatperiod lades 243 åtgärder till för att intensifiera en blockad som inleddes redan 1962 mot ön. Kuba inkluderades även på listan över "stater som sponsrar terrorism". Utöver den redan hårda blockaden har USA under 2026 infört nya straffåtgärder mot den karibiska ön som syftar till att provocera fram vårdbrist och svält som leder till en humanitär katastrof.
Vill göra landet till en USA-koloni
Den 29 januari utfärdade Trump "Executive Order 14380" som klassar Kuba som ett "ovanligt och extraordinärt hot" mot USA:s nationella säkerhet. "Nödförordningen" används som förevändning för att införa sanktioner mot tredje land som försöker handla med eller leverera energi till ön. Trump hotar länder som säljer eller transporterar olja till Kuba med straffavgifter. Oljetankers hindras med militära medel från att nå Kuba. Detta har lett till ett totalt stopp på oljeleveranser till ön, som är nödvändig för att upprätthålla det dagliga livet. Syftet med den upptrappade blockaden är att kväva befolkningen och bryta Kubas självständighet och på nytt göra landet till en USA-koloni.
Vi som undertecknar detta manifest – människor inom kultur, skapande, tänkande, vetenskap, utbildning och konst som bor i Sverige, Norge och Danmark – uttrycker med tydlighet att användandet av hunger som politiskt verktyg utgör en oacceptabel aggression. Den sociala välfärden, även kulturen, är en universell rättighet som skyddar livet och den mänskliga värdigheten och upprätthåller samlevnaden mellan folken.
Den nya nödförordningen fördjupar den aggressiva blockaden som Kuba har uthärdat i mer än sex decennier och utgör i praktiken en belägring som direkt påverkar vardagslivet. Barn, äldre och sjuka drabbas värst av oljeblockaden. Familjer står utan el till belysning, kylning och matlagning. Sjukhus tvingas till extrema beslut, med risk för stängning av avdelningar och inställda livsnödvändiga behandlingar; kuvöser, operationssalar och dialysmaskiner utsätts för energiosäkerhet. Distributionen av mat och mediciner riskerar att avstanna helt.
Vi kan inte förbli tysta inför en aggression som syftar till att kuva ett helt land genom materiell brist. Att höja rösten mot Trump regelvidriga aggression innebär att försvara principen om suveränitet, internationell rätt och fredlig samlevnad. Under mer än 33 år har FN:s generalförsamling årligen röstat, med överväldigande majoritet, för att fördöma USA:s blockad mot Kuba. De nordiska länderna har alltid röstat mot blockaden. Det internationella samfundet har upprepade gånger uttryckt sitt avståndstagande från en politik som kränker ett helt folks rättigheter och hindrar dess utveckling.
Bär på en lång och rik tradition av kultur, solidaritet och humanism
Världens folk strävar efter normala relationer med Kuba, baserade på jämlikhet och respekt. Kuba bär på en lång och rik tradition av kultur, solidaritet och humanism och har genom decennier delat med sig av sin konst, musik och litteratur, liksom sina medicinska framsteg, vetenskap och utbildningsmodeller till omvärlden. Denna kulturella öppenhet har bidragit till att bygga broar och stärka banden mellan folken.
Vi uppmanar konstnärer, författare, filmare, musiker, akademiker, förläggare, skådespelare, forskare och kulturarbetare världen över att höja sina röster till försvar för det kubanska folkets rätt till liv och värdighet. Att försvara Kuba i dag betyder att försvara alla folks rätt att bestämma sitt öde med full suveränitet och utan kollektiv bestraffning.
Mikael Wiehe, musiker
Lasse Söderberg, författare
Kajsa Ekis Ekman, journalist
Anders Neergaard, professor i sociologi
René Vazquez Díaz, författare
Julie Weterslev, PhD i Folkrätt
Dror Feiler, tonsättare och konstnär
Lars Hejll, konstnär och grafisk formgivare
Julio Numhauser, musiker
Lars Bohn, ombudsman
Andreas Bülow, fotojournalist
Inti Peredo Harvey, neurokirurg
Ulrik Kohl, forskare inom hållbar energi
Pepe Viñoles, konstnär
Kitimbwa Sabuni, opinionsbildare
Thøger Rivera-Thorsen, forskare i astrofysik
Åsa Faringer, filmregissör
Siri Sylvest Hansen, socialrådgivare
Sven Eric Simonson, journalist
Thomas Clausen, byråsmedlem i Slagelse kommun
Ann Numhauser-Henning, professor emeritus i Civilrätt
Jens Kristiansen, stormästare i schack
Felicia Mulinari, författare
Eva Due Kristensen, socialrådgivare
Ana Betancour, arkitekt
Anders Hauch Fenger, journalist och författare
Christian Claesson, docent
Kåre Christiansen, sömmerska
Víctor Rojas, författare
Sara Hansson, serietecknare
Eva Sandstrom, lärare
Alma Söderberg, koreograf
Diana Mulinari, professor i sociologi
Elizabeth Torres, författare och multidisciplinär konstnär
Anders Abelin, läkare
Gabor Tiroler, folkhälsovetare - leg. Sjukgymnast
Juan Cano, konstnär
Hilde Selander, kulturproducent
Alan Haksten, musiker
Lars Gustaf Andersson, författare och översättare
Soledad Quintana Fernández, barnmorska
Cim Karlsson, biblioteksassistent
Hansalbin Sältenberg, forskare i Genusvetenskap
Anette Höglund, kulturproducent
Christian Fex, skådespelare
Elena Gutiérrez Ros, producent
Juan Carlos Peirone, konstnär
Nina Olsson, bibliotekarie
Natalia Batista, serietecknare och tatuerare
Rubén Marín, sociolog
Ola Nilsson, folkhögskollärare
Martina Campart Cano, universitetslektor
Carla Zaccanigni, konstnär
Dick Emanuelsson, journalist
Ángela García, författare
Carola Mikaelsson, författare
Ana Maria Beaulieu, konstnär
Kristina Hillgren, legpsykolog
Carlos Bretón, producent Alfredo Zafiros, musiker |
